Katastrof ... eller en alldeles egen jordkaka?
Idag har jag och Tony varit på tyskakurs igen efter nästan tre veckors uppehåll. Så idag när vi skulle få träffa vår kära Hans-Peter igen så tänkte jag att vi skulle fira att jag fått jobb. Gick iväg till Coop i eftermiddags och inhandlade allt som krävs för att göra kanelbullar. Mitt självförtroende i köket har på det senaste blivit något bättre. Har bland annat vågat mig på att göra matpaj igen för första gången sedan januari 2005 med ett någorlunda lyckat resultat, dessutom blev en thaigryta med röd curry riktigt fin häromkvällen.
Jag tänkte till och med skriva ett inlägg här om hur mina skills från Åre verkligen har uppgraderats. Idag kom jag ner på jorden igen. Väl hemma från coop såg jag på recept att det tar TVÅ timmar att baka kanelbullar - jag? orutinerad?
Tänkte att det får bli min livs första kladdkaka istället och intalade mig att Hans-Peter med fru förmodligen inte ätit detta heller. Receptet var busenkelt och allt flöt på alldeles ypperligt. Ner med smeten i nyinhandlad form och vips ..... insåg att formen var alldeles för stor för sitt ändamål och konstaterade att här får vispas till en smetsats till. Inga problem, lyckas greja ihop en smet till och sedan in i ugnen - 175 grader enligt recept i 20 minuter.
Efter 20 minuter ser kladdkakan ut precis som när jag satte in den och det börjar bli ont om tid innan lektionstid. Pratade precis med min kära mamma och när hon sa det är det ju väldigt logiskt - har jag dubbel sats får jag ju så klart dubblera tiden i ugnen. Satte frustrerad ut kladdkakan på balkongen innan vi åkte tomhänta mot Maienfeld. Tillbaka hemma kan jag konstatera att den i alla fall smakar bra även om den inte ser så mycket ut för världen.
Om någon har ett enkelt och käckt recept på kanelbullar till en som saknar bakmaksin får ni gärna skicka över det. Kanske jag ger jag mig själv ytterligare en chans...någon gång i framtiden. Ingredienserna är ju inhandlade i alla fall.
Tur att det är enklare att laga mat... då slipper man gå exakt efter recept och kan smaka av efter eget tycke. Nu tänker jag bjuda på mitt fina bakverk i form av foton. Kan någon kanske förklara varför kanterna ser ut som att det varit earthcake?
Jag tänkte till och med skriva ett inlägg här om hur mina skills från Åre verkligen har uppgraderats. Idag kom jag ner på jorden igen. Väl hemma från coop såg jag på recept att det tar TVÅ timmar att baka kanelbullar - jag? orutinerad?
Tänkte att det får bli min livs första kladdkaka istället och intalade mig att Hans-Peter med fru förmodligen inte ätit detta heller. Receptet var busenkelt och allt flöt på alldeles ypperligt. Ner med smeten i nyinhandlad form och vips ..... insåg att formen var alldeles för stor för sitt ändamål och konstaterade att här får vispas till en smetsats till. Inga problem, lyckas greja ihop en smet till och sedan in i ugnen - 175 grader enligt recept i 20 minuter.
Efter 20 minuter ser kladdkakan ut precis som när jag satte in den och det börjar bli ont om tid innan lektionstid. Pratade precis med min kära mamma och när hon sa det är det ju väldigt logiskt - har jag dubbel sats får jag ju så klart dubblera tiden i ugnen. Satte frustrerad ut kladdkakan på balkongen innan vi åkte tomhänta mot Maienfeld. Tillbaka hemma kan jag konstatera att den i alla fall smakar bra även om den inte ser så mycket ut för världen.
Om någon har ett enkelt och käckt recept på kanelbullar till en som saknar bakmaksin får ni gärna skicka över det. Kanske jag ger jag mig själv ytterligare en chans...någon gång i framtiden. Ingredienserna är ju inhandlade i alla fall.
Tur att det är enklare att laga mat... då slipper man gå exakt efter recept och kan smaka av efter eget tycke. Nu tänker jag bjuda på mitt fina bakverk i form av foton. Kan någon kanske förklara varför kanterna ser ut som att det varit earthcake?
Kommentarer
Trackback
