alexericsson

I helgerna två har vi haft besök här nere och jag vet att jag brukar tjata om att tiden går snabbt, nu måste jag dessvärre ta upp det igen.  Att Anna-Kajsa och Peter skulle komma har varit bestämt nästan sedan jul och då kändes det som en evighet till påsk... well. schon vorbei!

Som jag skrev senast så utlovades det fint väder här i vår del av Schweiz och mkt riktigt fint väder blev det. Knappt ett moln på himlen och en temperatur över 20 strecket långt in på kvällen - Härligt!

Anna-Kajsa och Peter anlände efter en liten försening till Zürich och inte förrän runt halvelva intogs kvällsmat med våra fina, fina vänner för att sedan komma i säng i någorlunda tid. Fredag morgon var det upp i ottan och mot skidbackarna, ingen vila ingen ro. I strålande solsken knäppte vi på oss skidorna ... vi och några till. Ja, för första gången var det faktiskt en del köer i liftsystemet. .. inte för att men ens höjt på ögonbrynet åt det i ett svenskt skidområde, men här nere har vi blivit allt bra bortskämda. Eftersom solen stod på som en försommardag i Sverige så var pisterna hårt, hårt pistade på morgonen och på eftermiddagen bjöds det på sorbetglass så det räckte åt alla. Mat liksom öl i backen och att åka skidor är liksom livet.

Med mosiga ansikten tog vi en promenad i grannbyn på kvällen efter en heldag i backen... som sagt - "ingen vila ingen ro". Mastrils som jag skrivit om innan är en helmysig liten by på höjden och när Anna-Kajsa och Peter var här grönskade det för fullt vilket Peters ögon fick känna på.

Det är ont om tid och mycket att skriva om... det här får räcka tills vidare, återkommer förhoppnigsvis imorgon.  Kanske fick stillat Lottas nyfikenhet något i alla fall och som skrivet det kommer mera...

By the way.. slängde ihop en banankaka för första gången ever idag, var ju inte så svårt. Kakan var äggafri och i sommar vet jag vad det blir för efterrätt när en viss Herr Karlsson kommer på besök =)