alexericsson

Har ju glömt bort att berätta om min lilla avstickare till Berlin på vägen tillbaka från Sverige.
 Efter att tårfyllt vinkat mamma och pappa adjö så påbörjade jag min resa tillbaka mot Zürich. Resan var en himla smidig en, med mellanlandning skulle den totala restiden vara tre timmar och tidsoptimist som jag är så ser jag inga som helst problem med detta - Nej snarare var det en resa helt i min smak.
Redan på den fantastiska flygplatsen Säve började jag dock ana oråd. Flyget var försenat och någonstans i bakhuvudet kom jag att tänka på att jag dagen innan läst i tidningen om flertalelet tysklandresenärer som ofrivilligt fått spendera natten i Malmö på grund av snöstorm i Tyskland.
Flyg har ju varit försenade innan och utefter min erfarenhet så brukar ju piloterna vara baddare på att köra ikapp tid.
Att köra ikapp en och en halvtimma på en sträcka som ska ta dito i tid blir dock lite svårare, det förstår till och med jag. Skönt är att killen ijämte mig också ska till Zürich. Killen är en schweizare i min ålder och har varit hos sin svenska flickvän i Göteborg över jul, han åker alltid med AirBerlin och har stenkoll - Skönt!
Ganska snart är det ett gäng schweizare blandat med schweizersvenskar som gör sitt bästa för att lösa vår otrevliga situation. Vi skickas fram och tillbaka och hit och dit mellan de olika AirBerlin-kontoren på den gigantiska flygplatsen. Efter ett gäng om och men får vi besked att Zürich-flyget lämnat flygplatsen utan oss 12 passagerare och natten får vi tillbringa i Berlin på hotell. Sex dubbelrum erbjuder det fantastiska flygbolaget och eftersom de flesta är par eller kompisar utom jag och min nyfunna vän faller det sig så att jag får dela rum med Kevin 22 från Basel. Efter kvällsmaten som AirBerlin så fint bjuder på delar vi en liten flaska vin som står gömd i minibaren och somnar runt 24.00 till en dubbad Wallanderfilm.

Klockan 04.30 ringer roomservice för väckning - upp i ottan och i restaurangen ska frukost finnas framme till oss. En kopp kaffe och en giffel är vad som erbjuds, som tur är lyckas jag finna en annan frukost avsedd för Swiss Airs besättning. Piloterna ler bara mot mig när jag försöker se så oskyldig ut som möjligt när jag går iväg med fralla och apelsinjuice.
En taxi hämtar upp oss och runt sju ska vi återigen vara på väg mot ostlandet med mellanlandning i Düsseldorf, men icke sa nicke. Det ymniga snöandet över halva Europa vill nte ge upp och när jag äntligen somnat sådär gott på planet kommer Kevin och säger att det är dags att vakna ... vi ska ta ett annat plan.
Checka in och ckecka ut, bagage hit och bagage dit. Gruppen håller ihop fint nästan som ett gäng charter-resenärer och tyska blandas med svenska, franska och engelska. Vi käkar frukost ihop och lite senare lunch. Precis innan lunchen checkar vi in våra bagage igen och vem hittar jag där om inte Kristian och Julia =) som är på väg hem efter nyårsfirande i Berlin. Trots att vi bor i samma stad är det ytterst sällan jag stött på den här lilla familjen och det var en himla massa skoj att se deras söta dotter. Världen är allt bra liten ibland.

14.20 skulle planet lyfta mot Zürich, men naturligtvis är planet försenat en timma eller så. Väl i luften börjar lugnet komma och här slutar historien. Hela gänget som jag nu umgåtts med nästan ett dygn säger farväl till varandra och det hela känns faktiskt lite vemodigt. I ankomsthallen sitter välrdens bästa Tony och väntar på mig. Väl framme i Landquart stressar Tony iväg på träning, jag somnar gott i soffan och inser att jul och nyår är förbi... halva tiden i Schweiz är avklarad... året är 2009 och tiden går så sjukt snabbt!!