alexericsson

Om två veckor vid den här tiden så hoppas jag att jag sitter i Skattagården på mamma och pappas nya altan. Kanske spelar vi lite sällskapsspel och förmodligen äter vi något jäkligt gott. I allra bästa fall är det fint väder.. om jag kunde beställa fint väder så hade jag unbedingt gjort det till de två första veckorna i juni.

När mamma och pappa var här så var vädret alldeles underbart på förmiddagen för att på kvällen bli regnigt och hör och häpna även en del vind. Balkongen har nog inte använts så mycket sammanlagt under den tiden vi varit här som den användes den helgen som mamma och pappa var på besök.

Min pappa är ju som de flesta säkert redan känner till ett stort fan av sol och morgnarna spenderade både han och mamma i solen på balkongen med varsin korsordstidning. Vi bestämde oss för att ta det hyfsat lugnt när mamma och pappa var här, men ändå hann vi med en hel del och nästan alla utflykter gick i vattnets tecken.

Som jag redan skrivit besökte vi Rheinfall direkt efter att mamma och pappa landat.

Lördagmorgon gick vi en morgonpromenad i våra neighbourhoods. Det är fantastiskt med kontrasterna här nere nu. De gula rapsfälten mot de snöbeklädda alptopparna gör dalen riktigt effektfull.

Efter promenaden packade vi snabbt om och spenderade sedan dagen vid vårt vattenhål Walensee dit även Johan och Anna mötte upp för en stund. Bortsett från alla eländiga knott (och en tillfälligt tom mage på undertecknad) så hade vi en härlig dag vid Walensee. Fortfarande finner jag det mäktigt hur bergen omringar sjön med klarblå-grönt vatten.

Hemma igen fixade vi i ordning oss och gick till vårt lokala steakhouse, männen beställde revben och för oss kvinns blev det grillade grönsaker med bakpotatis. Attans att vi inte hittat Steakhouse tidigare, så många gånger som vi förbannat det dåliga matutubudet i våra trakter och så har vi denna pärla så nära. Kvällen avslutades med fyrmanna-wist och spänningen är olidlig inför denna kamp mellan herrarna och damerna.

På söndagen begav vi oss till ett utflyktsmål som flera schweizare tipsat oss om och pratat om som ett riktigt smultronställe. Chrestasee hette målet för dagen och för att komma dit var vi tvungna att promenera en stund i "Sound-of-music" miljö och sedan in i skogen. Chrestesee ligger en bit högre upp och häftigt var att naturen där uppe kommit ungefär lika långt som när lillasyster & co. var här.
Häggen blommade för fullt och plötsligt var det april all-over-again - Coolt!
Ett knippe hägg-blommor fick naturligtvis hänga med hem och sprida vårdoft i lägenheten.

Väl framme vid Chrestesee måste jag som är uppvuxen vid havet nog ärligt säga att jag blev något besviken på detta "fantastiska smultronställe" "bästa badplatsen i Graubünden" så minns jag att en spelarflickvän uttryckte det. Njaeee... jag måste nog kontra med - Välkommen till Varberg och västkusten.

Vattnet var i alla fall klart och även om inte den gröna färgen syntes så väl från nära håll så kunde vi skymta den när vi kom upp på lite höjd och såg den ovanifrån lite senare. Med mini-Geni, tonfiskmackor och trevligt sällskap blev det i alla fall trevligt. När vi var nöjda bestämde vi oss för att besöka grannorten Flims där ett av de allra största skidområden i regionen utgår ifrån. Vi stannade för en kaffe och glass på ett hotellcafé. Med lite extra energi tog vi bilen och styrde den uppåt, jag hoppades på att vi skulle hitta ett najs utsiktplace och det gjorde vi ...med råge.

Mamma och pappas svindel gjorde sig påmind, men utsikten var så pass överväldigande att jag tror att de glömde bort den emellanåt??

Trötta som tusan efter dagens alla bestyr slängde pappa ihop ett gäng köttbullar - Grymt gott med svensk mat!

Inte långt ifrån Schweiz ligger kanske som bekant Tyskland och på gränsen mellan Tyskland och Schweiz ligger en sjö som heter Bodensee. I Bodensee ligger en ö som kallas blomsterön Mainau. Ön fick den svenska greven Lennart Bernadotte ärva på 30-talet av och är helt fylld av fantastiska trädgårdsanläggningar.

Vi hann inte ens kliva ur bilen på parkeringen förrän vi kunde konstatera att vi skulle sänka medelåldern på denna turistattraktion avsevärt (mamma och pappa inkluderat). Vitt hår var definitivt i majoritet. Hela ön var fantastsikt fint undehållen och jag kan inte ett dugg om blommor, men många olika sorter fanns där och arrangemangen var vackra. Temat på ön var 100 eftersom greve Lennart skulle blivit just 100 i år om han levat. På ön fanns inte bara blommor, där fanns också en kyrka och ett museum där öns historia återberättades och där man dessutom kunde prova olika kungligheters hattar.

I en byggnad/växthus hade de fixat tropiskt klimat och där kunde man se alla möjliga olika slags fjärilar. Så här är det i Malaysia upplyste jag mamma och pappa om ... Det blir nog fortsatt Spanien för deras semestrar =)

Ett par lökar fick vi köpt med oss hem och det ska bli intressant att se om de kan tänkas trivas på balkongen på Markus Meyers i sommar. I år har jag som plan att det ska var lite mer liv på vår härliga balkong, vi får väl se hur det blir med den saken. Inspiration fanns det i alla fall gott om på denna ö i Bodensjön.

På vägen hem stannade vi till på ett rastställe och käkade pastasallad.

"Ät nu inte för mycket ... när vi kommer hem väntar en överraskning"

Mamma fyllde ju år för en månad sedan och ungefär samtidigt sprang jag och Carro på en vinprovningsbutik i Maienfeld när hon var här nere. Jag, Carro och Christian bestämde oss för att lägga ihop till vinprovning och presentkort.

I Maienfeld dukades det fram en stor "Bündnerteller" En tallrik fylld med ost och kött från trakten. Systrarna som har hand om butiken var hur gulliga som helst och det slutade med att vi satt där i nästan tre timmar och drack Sicilianskt vin med den ena damen - Lilly. Egentligen är naturligtvis målet att kunderna ska köpa lokalt vin, men Lilly som själv blev sugen på ett glas kunde inte låta bli att öppna en av sina favoritflaskor. Lite runda under fötterna och med lite lokalt och den sista flaskan sicilianskt vin i påsarna lämnade vi Lilly och tackade för en väldigt trevlig kväll. Lilly har nu en stående inbjudan till Skattagården där hon ska hjälpa mamma och pappa styra upp lite vinprovningar =)

Vår Gerber vår chaufför för kvällen kom över med den nya innebandyfilmen från Warberg som han lånat och mamma och pappa förvånade mig med sina språktalanger. Jag visste ju att de kunde engelska, men kanske inte så bra - Grymt imponerande.
Med allt roligt vi gjorde den sista dagen så blev det ont om tid till en avgörande fyrmanna-wist. 3-3 står det i matcher och kampen får helt enkelt avgöras i sommar i Skattagården.

Mamma och pappa fick ett helt extra bagage, två par skidor med stavar och ett par pjäxor med sig hem och slapp nästan helt undan med att betala övervikt. Nägon dag i veckan borde jag och Tony provpacka... vi har mer saker med oss hem än vad vi hade hit.

Tack alla vänner och familj för hjälpen med att ta hem våra saker - Guld värt!

Tack mamma och pappa för ett härligt besök, uppskattar som sjutton att ni kommit hit två gånger för att hälsa på och se hur vi har det. Detta var alltså sista besöket och jag måste nu en tredje gång tacka..... alla som varit här nere. För oss har det betytt massor att vi haft något att se fram emot och kunnat dela med oss av allt vi sett, lärt oss och upplevt här nere.