Tisdag 8 februari 2011

Min ambition om ett blogginlägg om dagen kan ju typ.. jag vet inte vad. Eller jag vet faktiskt precis - Min ambititon om ett blogginlägg om dagen kan skita ner sig, men det är ju inte ett dugg politiskt korrekt att skriva och tänk om en blivande arbetsgivare läser och... vilken tur att jag bara har typ tre läsare =).

Livet är inte dagarna som passerar...
För det är tamigtusan inte varje fredagsförmiddag jag sitter och fnissar bort bara för att jag har så fina symötestjejer, det är långt ifrån varje fredag jag bara hänger med min sambo, att vi lagar mat och spelar PS3 ihop har nog aldrig hänt förut. Buzz is tha shit. Det är inte varje lördag Elias har 30-årsfest och det är långt ifrån varje lördag jag hänger på Nef och gubevars tar ett par danssteg till "Let the sunshine in". Det var min första söndag någonsin som jag promenerade vid delsjöområdet och det är väldigt sällan jag "går vilse" på mina promenader. Ibland lagar Tony skaldjurspasta, men det var första gången Carro och Elias smakade på denna utsökta rätt. Däremot ser det faktiskt ut som att måndagar kan komma att kallas PT-dagar i fortsättningen, men det är definitivt nya PT-evenemang som arrangeras.
...det är dagarna vi minns.

Skidväska, pjäxväska, matväska, klädväska - Johannas bil kommer att få bekänna färg imorgon. Som jag har längtat.

Torsdag 3 februari 2011 - Symöte

Första torsdagen varje månad är lätt en av månadens höjdpunkter, då träffas jag och ett gäng tjejkompisar och är kreativa ihop. Just den här torsdagen dubbade vi dessutom in ett nyförvärv - Världens bästa Lotta, tillika denna bloggens främsta läsare samt inläggsskrivare. Varmt välkommen kompis! Det är så himla fint att ha en symötesgrupp. Symötesgruppen drog igång samtidigt som jag flyttade till Schweiz hösten-08 och sedan dess har gruppen fått två husägare, en fröken har blivit fru och tre flickor samt en pojk har sett dagens ljus, dessutom är två nya på väg. Jag brukar klaga på att det inte händer lika mycket nuförtiden som det gjorde förr, med detta svart på vitt måste jag nog tänka om (?). Förutom att vi alltid äter något gott (denna torsdag till ära - cheescake) så till skillnad från vad alla tror så stickas, sys och virkas det i massor. Symötesgruppens "never-ending-story" är lätt Ida-Marias julbonad, den dagen den är klar borde vi definitivt fira på något vis, frågan är hur? Jennica har nästan alltid gjort något klart och Anna-Kajsa brukar börja på något nytt varje gång. Jag kämpar vidare med min mormorsruts-filt och kommer förmodligen ta över som "never-ending-story-projekt-ansvarig" den dagen Ida-Maria är klar. Tack Katrin för den här gången, längtar redan till mars och nytt möte hos Ida.

Onsdag 2 februari 2011 - Elias 30 år

Det är långt i från varje onsdag man dricker champagne sådär mitt i veckan. Men när min gamla kompis, nya kompis tillika svåger fyller 30 då är det ta mig sjutton legitimt att sörpla i sig ett glas champagne lanson brut rose mitt i veckan till och med i Sverige. Att Elias fyller 30 innebär att vi har varit åtminstone bekanta i en sisådär 12-13 år. Tänk att just min lillasyster träffade en så bra kille. På gymnasiet skrattade jag så mycket åt Elias emellanåt att jag nästan kissade ner mig, numer är jag lite mer samlad, men om någon skulle få mig att göra i byxorna så skulle det inte förvåna mig ett dugg om det var Elias. STORT GRATTIS ELIAS!!



1/2

Alla dagar kan ju inte gå till världshistorien som intressantast kanske.
Ändock är det något oerhört befriande med nytvättad, nyvikt tvätt, nybäddad säng och fylld kyl och frys - "And that´s all I have to say abot that"

31/1 - "Sovmorgon"

"Idag har jag gett solen tillstånd att stiga upp tidigare än jag" - är det en rimlig ursäkt säga till sin arbetsgivare när man försovit sig om man bor i Sverige? Inte det... men "Jag vaknade imorse och så var den dagen förstörd" då? Inte det heller, jaja, det var i alla fall så det kändes. Det var nog bäst för alla att jag jobbade hemifrån.
SYND att dagen skulle börja med att det ringde en försäljare från Göteborgs energi med andan i halsen och med order från högsta hönset att informera oss om att vi VERKLIGEN borde binda vårt elavtal. SYND att jag inte kunde bry mig mindre, men snabbt insåg att våra elkostnader är typ det dubbla mot vad vi hade i Varberg. SYND att två förvuxna tonåringar/virrpannor bor ihop på Mäster Johans och att ingen har koll på viktiga papper. BRA - att bo i Göteborg och kunna åka ner på Nordstan 19.30 för att få tag på pärmar, register, och almanackor som dessutom är snygga.
OBS: Bilden är en efterbild och bättre än såhär blir det aldrig.


30-31/1 Kalas x 2

Carro fyllde 30, men Gudsonen Hampus får snällt vänta 21 år till innan han når denna aktningsvärda ålder.
Hos Carro bjöds det på tapas a´la manana och jag tänkte för mig själv att det är nog långt ifrån alla som har en "sergeant Lola" som ser till att man får catcha upp med sina högskolekompisar minst en gång om året. Det är allt bra spännande att se vad det blivit av oss - Informatörer, konsulter, filmare, poliser och webbredaktörer i en salig blandning.


Hos familjen Ericsson/Hast var det bra fart i vanlig ordning. Engla skulle titta på "dockorna" = Toystory, Elton bestämde sig nog aldrig helt för vad han ville göra, men hamnade framför "dockorna" korta stunder han med, Hampus och övriga familjen/familjerna ville se när Sverige förlorade bronsmatchen mot Spanien med uddamålet. Hampus ville INTE spela M.I.G-spelet han fick i födelsedagspresent av undertecknad. Hos familjen Ericsson/Hast blev det en smak av Thailand i form av het thaigryta och de känsliga individerna i familjen fick bekräftat att de hade svettporer. Gott som sjutton var det och med lite marängsviss på det så var dagens kalori-intag med råge inumundigat. Kvällen avslutades med tre omgångar av det där M.I.G-spelet som Hampus INTE ville spela och samtidigt lyckades Pixbo ÄNTLIGEN vinna en sudden-match i Linköping - Tack gode Gud för det.


28/1 -11 - De säger att jag fyllt 29(?)

De säger att jag fyllt 29? Alltså, honestly spoken... vad hände?
Jag tror inte ett dugg på nyårslöften, men 29-årslöften borde ju vara sjukt pålitliga... eller vad vet jag? Har ju knappt någon som helst erfarenhet av 29-åringar, är alltid först i kompisgänget med nya åldersgenres. Hur som helst vi gör ett nytt bloggförsök, jag menar... vad gjorde jag när jag var 28? Ingen aning?.. jo jag flyttade till Göteborg, det visade sig vara ett snilledrag. För övrigt är det oklart vad som hände och då är ändå 28 ett slags turnummer och jag kommer aldrig ens minnas om vintern var hård eller om sommaren var ljuv.
Det hade varit fint att minnas mitt år 29.

Somliga gäster tyckte att 29-årskalas - Det är la sådär...

Uti vårsolens glans...




Precis innan jag ska somna och nu snackar vi tre gånger (!) om dagen.
På väg till jobbet, på väg hem från jobbet och inför natten cirkulerar det hundratusentals tankar i min skalle, detta tror jag är ett ganska vanligt förekommande fenomen. Nästan allt jag tänker innan jag ska somna är dessutom
f ö r b a n n a t bra! Så precis innan John Blund dyker upp så tänker jag emellanåt – Det där skulle man skriva om, diskutera kring, starta upp…


Nu sitter jag här med laptopen i knäet på tåget och det är helt blankt i huvudet. Vad sjutton var det jag skulle skriva om? Som var så f ö r b a n n a t bra?


Var det fästingar? Ja, kanske, fast nä, det måste ha varit något bättre.
Var det tennis? Att det är kul, fast nä, det måste ha varit något bättre.
Att jag hamnade på PUSH i helgen? Att träden äntligen slagit ut? Att det är fint att majja på berget och att jag borde styra upp en fest där?
Nää, fan det var något bättre, men jag kommer inte på det. Bjuder på lite foton istället, sedan drar jag på Korpenpremiär - Nu ÄR våren här!






Work or Play?


En tuff helg följs av en svår måndag

Fredagen bjöd på lantluft, hemmagjord pizza, två övergoa småtjejer, gott sällskap och finfin utsikt. Ungefär åtta år skulle tas igen och på vägen hade det hunnit hända en hel del, eller vad sägs om redan nämnda två övergoa småtjejer, ett giftermål, husköp och tre examinationer. Jag stod alltså inte för den större delen av vuxenpoängen. (Gör aldrig det nuförtiden).


Lördagen bjöd på inställda omorganiserade förfester på grund av förlossningar, en "super-Emanuelsson/Svensson" har hittat ut – Grattis!
Årsfest i spegelsalen och efterfest på det blev minst en fest för mycket för fröken Ericsson. Det var fint att herrn i huset var lite mer mobil under söndagen och tog tag i utspilld öl och popcornmassakerad soffa. Kvällen kom, men i vakna timmar sett borde det bara varit eftermiddag. Tacos, lillasysterbesök-med-respektive och en halvtimmas gråtattack till ”The timetravellers wife” fick avsluta denna allmänt meningslösa dag.


Min räddning den här bakfyllesöndagen blev mango-sorbet glass. Det är lustigt det där, ibland räcker det med halvan kebabrulle eller ramlösa med lämplig smak. Andra gånger ska det göras räkcrustader. Känns som att mango-sorbet glass eventuellt kan bli en återkommande räddare i nöden.


Tennis is najs!

Nästan fredag, det är gött. Den här veckan har rusat iväg fastän den inte varit speciellt rolig.
Försökt mig på lite GI-style den här veckan och känner mig faktiskt märkligt nog inte hungrigare än vanligt. Idag blev det aubergine i ugn fylld med diverse godsaker, kan jag varmt rekommendera.

Sport är kul, men den här hockeyn måste få ett slut snart, inte nog med att det är hur många matcher som helst, dessutom ska varendaste en gå till förlängning... Nä då var det desto mer spännande i lejonhallen idag. Carro/Elias vs. Alex/Tony i matchande dräkter. Tony tyckte att mina grundslag var fina, konstigt? Visste inte ens att jag hade några(?).

Imorgon vid den här tiden tror jag att jag mår gott med en öl i handen och blicken mot solnedgång över Skärsjön. En himla massa år ska catchas upp med gamla goda vänner tillika balkavaljer. Hoppas det finns vitsippor på landet, gärna ett hav, kameran är laddad!


Bob Hansson och snöblandat regn

Snöblandat regn har vi blivit bjudna på idag, undrar vad en-av-de-största-humlor-jag-någonsin-sett som precis flög förbi på balkongen tyckte om det.

Det är fint att gå på kalas i Skattagården, det blir ännu trevligare när det dyker upp oväntade besök. Trist att det inte var fredag igår då hade bilen inte gått söderut så tidigt som 23.00 kan jag lova.

Bob Hansson klev av tåget när jag skulle kliva på idag. Undrar vad han skulle i Borås och göra? Ångrar lite att jag inte gick fram och gav honom en kram, då skulle han nog blivit glad. I höstas när jag lyssnade på honom uppmanade han alla att kramas lite mer. Bob berättade även en väldigt fin historia som jag kortfattat tänker återberätta så gott jag kan.

♥   Ett tvillingpar föds. Den ena tvillingen är liten och klen, den andra tvillingen är stor och stark. Tvillingarna blir lagda i varsin kuvös, den lilla tvillingen blir allt mindre medans den större tvillingen sakteligen växer. En sköterska tar ett deperat initiativ att lägga de båda tvillingarna i samma kuvös varpå den store tvillingen lägger sin arm om den lille.. därefter växer de båda...   ♥

Bob hade sett en affisch på tvillingparet och därefter fått historien berättad för sig. Nu har jag googlat som en tok, om någon vänlig själ har en länk till denna "affisch" så dela gärna med er.



Eyjafjallajökul

Mamma och pappa fick inte åka till Gran Canaria i år, boven i dramat heter Eyjafjallajökul. Mamma får firas hemma istället, faster och hennes ressällskap får klara sig själva på varmare breddgrader. Har hört flera olika orsaker till att resor blir inställda, men den här anledningen är nog den mest oväntade.

Jag besökte Stckholm i helgen, jag tog ett enda foto... på utsikten från mitt hotellrum - En rund boll.

Jag har ett nytt favortiband, det är så sjukt bra. De första tre låtarna är bäst - repeat-repeat-repeat-repeat-repeat. Eller så kan man göra en spotify-lista med bara "Highwayman" "So do you" och "Young dad" på så vi effektiviserar man och besparar sig ett gäng knapptryckningar.


Skäringer = Gud?

Det är liksom enklare att gå upp på måndagen när det varit värlsklass på lördagen och söndagen.
Karin hade hört att Mia Skäringer i en tidning blivit jämförd med Gud - Jag tycker det är helt rätt att jämföra henne med Gud. På Kajskjul i lördags både grät jag och skrattade, dessutom åt jag färska räkor och drack ett gott vin. Tony kan ha överträffat sig själv med den här presenten, Mia Skäringer kan vara det bästa jag sett på en scen någonsin... jag kan i alla fall inte komma på något bättre.



Har alltid tyckt att Göteborg är grått, men något inom mig säger att jag skulle trivas där, kanske skulle flytta? I så fall kan jag tänka mig att på Grand Hotel Opera.



På vägen hem från Göteborg svängde vi förbi Skattagården. Med våren kommer sommaren och därmed ska sommardäcken på. I Stråvalla hade mamma och pappas häck börjat knoppa sig och vi kunde äta våfflor på framsidan - De, de e najs!
Jag känner det är nånting på gång - SxMxARTxxER


Fjärilar i magen

...hoppas innerligt att jag inte är någon sanndrömmare den här gången heller...


Ja visst gör det ont... nä..

Den där Boye visste nog inte riktigt vad hon pratade om... ont när knoppar brister?
 Kan inte ha varit några vargavintrar med en meter snö under hennes tid. Någon som kan mer än en rad från denna hennes berömda dikt? Inte jag i alla fall.
"Vad ska man göra enda fram till maj" L.W är i alla fall snart ett minne blott.



Ja visst gör det ont när knoppar brister.
Varför skulle annars våren tveka?
Varför skulle all vår heta längtan  
bindas i det frusna bitterbleka?
Höljet var ju knoppen hela vintern.
Vad är det för nytt, som tär och spränger?
Ja visst gör det ont när knoppar brister,
ont för det som växer och det som stänger.

Ja nog är det svårt när droppar faller.
Skälvande av ängslan tungt de hänger,
klamrar sig vid kvisten, sväller, glider  -
tyngden drar dem neråt, hur de klänger.
Svårt att vara oviss, rädd och delad,
svårt att känna djupet dra och kalla,
ändå sitta kvar och bara darra  -
svårt att vilja stanna och vilja falla.

Då, när det är värst och inget hjälper,
Brister som i jubel trädets knoppar.
Då, när ingen rädsla längre håller,
faller i ett glitter kvistens droppar
glömmer att de skrämdes av det nya
glömmer att de ängslades för färden  -
känner en sekund sin största trygghet,
vilar i den tillit som skapar världen.


Karin Boye


Vad är väl en bal på... - så värt!

På nyårsafton lekte vi en julklappslek. Min sambo tog hem storkovan i den. Med oss hem fick vi ett kilo godis och en bal med toapapper. Jennica och Anders hade bidragit med båda dessa bidrag om jag inte minns fel. Jennica och Anders är luttrade julklappsleksdeltagare, de vet vad deras medtävlare behöver och vill ha.
Godiset åt vi upp på nyårsdagens fest, men toabalen den har varit en sann vän i tre månader och en vecka. Med detta inlägg vill jag bara rekommendera alla att en bal med toapapper är en riktigt bra och kanske lite underskattad investering. Jag vet, det kan verka otympligt att släpa hem en bal med toapepper, men jag lovar och svär det är värt det alla dagar i veckan. Tänk nu tillbaka när ni sitter på toaletten utan papper med vetskapen om att hushållspappret är slut... förhopningsvis lyckas någon vänlig själ i samma bostad leta fram ett gäng finservetter från Marimekko eller en paketering lambi näsdukar, men detta är bara förhoppningsvis. 
Tänk tillbaka på de gånger ni åkt till affären för att köpa toapapper och ni kommer hem med chips och cola. It´s worth it!


På min trognaste läsare Lottas begäran

Blev ett besök i mitt "andra hemland" Schweiz förra veckan. Utöver grym skidåkning, dramatiska flygresor och med beröm godkänt väder bjöds det på sällskap av världsklass! En otroligt rolig långweekend eller kortvecka, vilket man vill. Tre dagars skidåkning, kälkåkning, svenskfest, långpromenad, BUZZ och pannkaksätning är lite av vad som bjöds på denna härliga semester.

Tack Linda och Caleb - Massor av tack!








Svart på vitt

Idag skriver jag - om jag skriver imorgon låter jag vara osagt.

Har alltid haft en viss ångest inför att bli 28 av någon anledning, varför det är så kan jag inte svara på. Både 2 och 8 är egentligen ett par favoritsiffror, dessutom är jag född 82 och något otalt med mitt födelsedatum har jag aldrig haft. Sedan jag skrev här senast är 28 just precis vad jag hunnit bli. Ska bli intressant att se vad detta året har att bjuda på. Ganska snart blev jag i alla fall varse om ett paket tårtljus inte räcker på långa vägar längre.
Ok, I got it!


Vi spårar ur - torsdag

På väg hem med tåget och det är ett under att tåget inte spårar ur – [paw rihk-titt]. Fick precis svaret på varför vi resenärer var femte sekund hoppar upp i taket – Fjädrarna har fryst fast, jo tack!Shit pommes det blev minusgrader i Sverige i år igen. Min extra sovtimma som är typ det enda positiva med mina tågresor existerar inte längre.


De där härliga problemen som jag trodde att jag skulle få ta tag i onsdag morgon som aldrig infann sig, de behagade dyka upp idag. Fotot nedan – Do I need to say more?


Tidigare inlägg Nyare inlägg
RSS 2.0